Vad är en friskola
En friskola är en fristående skola med en enskild huvudman, till exempel ett företag, en stiftelse eller en förening. Huvudmannen behöver godkännande från Skolinspektionen och ansvarar för att verksamheten följer skollagen och andra regler. Finansieringen bygger i huvudsak på bidrag från elevens hemkommun, inte på undervisningsavgifter. En fristående skola kan ha en konfessionell inriktning, men undervisningen ska vara icke-konfessionell och konfessionella inslag måste vara frivilliga.
Enskild huvudman och godkännande
En fristående skola drivs av en enskild huvudman som har godkänts av Skolinspektionen. Huvudmannen kan vara en fysisk person eller en juridisk person, exempelvis ett aktiebolag, en stiftelse eller en ideell förening. Det är huvudmannen, inte rektorn eller skolans ägare i vardaglig mening, som enligt skollagen har det övergripande ansvaret för att utbildningen följer reglerna.
För att starta en fristående skola krävs godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Skolinspektionen prövar bland annat om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och om verksamheten kan bedrivas med den kvalitet och omfattning som ansökan beskriver. Bestämmelserna om ägar- och ledningsprövning finns i 2 kap. 5 a–5 d §§ skollagen (2010:800). Prövningen omfattar lämplighet, kunskap om de regler som gäller och ekonomiska förutsättningar. Ett godkännande avser en viss verksamhet och innebär inte att huvudmannen är undantagen från senare tillsyn.
I praktiken behöver huvudmannen kunna visa hur skolan ska organiseras, finansieras och bemannas. När verksamheten väl har öppnat ska ansvaret bland annat märkas i följande uppgifter:
- Huvudmannen ska se till att utbildningen följer skollagen, skolförordningen (2011:185), tillämpliga föreskrifter och den läroplan som gäller för skolformen.
- Huvudmannen ska enligt 2 kap. 8 § skollagen (2010:800) se till att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten.
- Huvudmannen ska fördela resurser och organisera verksamheten så att eleverna får den utbildning och det stöd som reglerna kräver.
- Huvudmannen ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete enligt 4 kap. 3–7 §§ skollagen (2010:800), följa upp resultat och se till att brister åtgärdas.
- Huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål enligt 4 kap. 8 § skollagen (2010:800) och ha rutiner som gör det möjligt att följa upp inkomna synpunkter.
Rektorn leder det pedagogiska arbetet och beslutar om skolans inre organisation inom de ramar som huvudmannen ansvarar för; rektorns uppdrag regleras i 2 kap. 9 § skollagen (2010:800). Om Skolinspektionen ändrar regler eller vägledning uppdateras informationen hos Skolverket, medan bindande krav följer av aktuell lag, förordning och läroplan.
Skolpeng och avgiftsfrihet
Sedan friskolereformen 1992 följer finansieringen i huvudsak eleven: när en elev går i en fristående skola ska elevens hemkommun lämna bidrag till huvudmannen. Skolan finansieras alltså inte genom att familjen betalar en terminsavgift. Det kommunala bidraget kallas ofta skolpeng i vardagligt tal, men skollagens term är bidrag från hemkommunen.
För grundskolan regleras bidraget i 10 kap. 37–39 §§ skollagen (2010:800). Hemkommunen ska bestämma bidraget efter samma grunder som kommunen använder när resurser fördelas till den egna grundskolan. Grundbeloppet ska enligt 10 kap. 38 § avse undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Beloppet kan därför skilja sig mellan kommuner, bland annat eftersom kommunernas kostnader och resursfördelning inte är identiska.
Bidraget beräknas utifrån de regler som gäller för respektive skolform; grundskolans bestämmelser kan inte utan vidare användas för exempelvis gymnasieskolan. Skollagen reglerar även tilläggsbelopp för vissa individuella stödbehov. Hemkommunens beslut ska följa bestämmelserna för skolformen, och huvudmannen får inte ersätta den offentliga finansieringen med en obligatorisk avgift för undervisningen.
Utbildningen i en fristående grundskola ska vara avgiftsfri enligt 10 kap. 10 § skollagen (2010:800), på samma sätt som utbildning i kommunal grundskola. Fristående skolor är därför inte privatskolor där elever betalar undervisningsavgift. Regler om avgifter och enstaka kostnader kan skilja sig mellan skolformer, men avgifter får inte utformas så att de hindrar elever från att delta i utbildningen. Skolförordningen (2011:185) kompletterar skollagen med bestämmelser för skolväsendet, medan Skolverket publicerar information när regler och föreskrifter ändras.
Konfessionella inslag
En fristående skola får ha konfessionell inriktning, men undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skollagen skiljer därmed mellan undervisning, där eleverna arbetar med ämnesinnehåll enligt läroplanen, och andra delar av utbildningen där konfessionella inslag kan förekomma. Reglerna finns i 1 kap. 7–7 b §§ skollagen (2010:800), med bestämmelser om bland annat konfessionell inriktning och frivilligt deltagande.
Ett konfessionellt inslag kan exempelvis vara en bön eller en religiös betraktelse som anordnas utanför undervisningen. En genomgång av religion i religionskunskap blir däremot inte konfessionell bara för att den behandlar en trosuppfattning; undervisningen ska vara saklig och följa läroplanens mål. Skolans profil ger alltså inte huvudmannen rätt att göra undervisningen till trosutövning eller att kräva att elever deltar i religiösa aktiviteter.
Deltagande i konfessionella inslag måste vara frivilligt. Skolan behöver organisera verksamheten så att elever kan avstå utan att missgynnas i undervisningen eller utsättas för påtryckningar. Information om vilka inslag som förekommer och hur frivilligheten fungerar är en del av skolans ansvar gentemot elever och vårdnadshavare. Den konkreta utformningen behöver också hålla isär undervisning och konfessionella aktiviteter, så att det inte råder tvekan om vad som ingår i undervisningen.
Huvudmannen ansvarar för att verksamheten följer skollagen och att rutinerna gör reglerna möjliga att följa i praktiken. Rektorn leder arbetet på skolenheten och behöver se till att personalen känner till gränsen mellan icke-konfessionell undervisning och frivilliga konfessionella inslag. Skolinspektionens tillsyn kan granska om verksamheten följer skollagen (2010:800); Skolverket informerar om regeländringar och vägledning när bestämmelserna uppdateras.
Friskolor i siffror
Friskolestatistik kan avse elever, skolor eller huvudmän, och måtten har olika nämnare. Elevandelen räknas bland eleverna, medan skolornas geografiska andel räknas bland skolenheterna. Huvudmannens juridiska form beskriver organisationen bakom verksamheten. Årtal och källa anges tillsammans med uppgifterna för att siffrorna ska kunna läsas i rätt sammanhang.
Elevandel
Elevandelen visar hur stor del av grundskolans elever som går i en fristående skola. Skolverket redovisade andelen för läsåret 2023/24; elevantalet nedan kommer från Friskolornas riksförbund och bygger på uppgifter från SCB och Skolverket.
| Mått | Uppgift | År | Källa |
|---|---|---|---|
| Andel grundskoleelever i fristående skolor | 16 procent | 2023/24 | Skolverket |
| Grundskoleelever i fristående skolor | Cirka 195 000 elever | 2023/24 | Friskolornas riksförbund, baserat på SCB och Skolverket |
| Samtliga grundskoleelever | Cirka 1 222 000 elever | 2023/24 | Friskolornas riksförbund, baserat på SCB och Skolverket |
Andelen anger förhållandet mellan elever i fristående grundskolor och samtliga grundskoleelever. Elevantalen visar antalet elever i respektive grupp under redovisningsåret.
Huvudmän och bolagsformer
Fristående skolor kan ha huvudmän med olika juridiska former. Skolverkets redovisning för 2022/23 anger att aktiebolag utgjorde 74 procent av huvudmännen.
- Aktiebolag: Skolverket redovisade att 74 procent av huvudmännen för fristående skolor var aktiebolag läsåret 2022/23.
- Ekonomisk förening: En ekonomisk förening kan vara huvudman för en fristående skola och är en egen juridisk organisationsform.
- Stiftelse: En stiftelse kan stå som huvudman för en fristående skola; organisationsformen är skild från aktiebolag och föreningar.
- Ideell förening: Även en ideell förening kan vara huvudman, med föreningen som den juridiska organisationen bakom skolverksamheten.
Uppgiften om 74 procent gäller huvudmännens organisationsform enligt Skolverkets statistik för läsåret 2022/23.
Geografisk spridning
Skolverkets statistik från 2024 visar att en av fem grundskolor och en av tre gymnasieskolor är fristående. Dessa andelar avser skolor inom respektive skolform, inte hur stor andel av eleverna som går i fristående verksamhet.
Fördelningen varierar mellan kommuntyper. Enligt Skolverket (2024) är andelen fristående skolor större i storstadsområden än på landsbygden. Jämförelsen beskriver var skolorna finns geografiskt och skiljer sig från elevandelen, som räknar elever i stället för skolor.
Skillnader och likheter mot kommunala skolor
Fristående och kommunala skolor verkar inom samma svenska skolsystem, men skiljer sig åt genom vem som driver verksamheten och hur ledning och resurser organiseras. För elever och vårdnadshavare märks skillnaderna ofta i skolans profil, arbetssätt och antagningsprinciper. Samtidigt gäller gemensamma krav på undervisning, bedömning och skolans uppdrag. Tabellen visar centrala likheter och skillnader, medan avsnitten nedan förklarar hur profiler och ansvar fungerar i praktiken.
Samma läroplan och krav
Kommunala och fristående skolor omfattas av skollagen (2010:800) och ska följa de nationella styrdokument som gäller för skolformen. I grundskolan innebär det bland annat Lgr22, kursplanerna och samma betygsskala. Nationella prov genomförs i de årskurser och ämnen där proven ingår; skolans huvudman kan inte välja bort dem för att skolan är fristående.
De gemensamma ramarna ska ge elever en utbildning med samma nationella mål, även när skolornas organisation eller profil skiljer sig. Tabellen sammanfattar några av de viktigaste jämförelsepunkterna.
| Kriterium | Kommunal skola | Fristående skola |
|---|---|---|
| Huvudman | Kommunen är huvudman och ansvarar för verksamheten. | En enskild huvudman, exempelvis en stiftelse, förening eller ett företag, ansvarar för verksamheten. |
| Finansiering | Verksamheten finansieras huvudsakligen genom kommunala medel och statsbidrag. | Huvudmannen finansierar verksamheten bland annat med kommunalt bidrag per elev och eventuella statsbidrag enligt gällande villkor. |
| Läroplan | Följer skollagen, Lgr22 för grundskolan och tillhörande kursplaner. | Följer samma skollag, Lgr22 och kursplaner för grundskolan. |
| Betyg | Samma nationella betygsskala och regler för bedömning gäller. | Samma betygsskala och bedömningsregler gäller; skolformen ger ingen egen betygsskala. |
| Urval | Kommunen placerar elever enligt regler för skolval och placering, där bland annat närhet kan vägas in. | Får inte välja elever efter betyg. Kö, syskonförtur och närhet kan användas enligt skolans godkända urvalsgrunder. |
| Tillsyn | Skolinspektionen granskar verksamheten; kommunen har dessutom ansvar som huvudman. | Skolinspektionen granskar verksamheten; den enskilda huvudmannen ansvarar för att reglerna följs. |
Urvalsreglerna innebär inte att en fristående skola fritt kan välja de elever som bedöms ha bäst förutsättningar. Vilka urvalsgrunder som får användas kan påverkas av regler och beslut, så aktuell vägledning finns hos Skolverket. Gemensamma krav på undervisning och bedömning gäller oavsett om en elev antas till en kommunal eller fristående skola.
Profil och pedagogik
En fristående skola kan profilera sin verksamhet genom ett pedagogiskt arbetssätt, ett ämnesområde eller en särskild inriktning. Profilen kan påverka hur undervisningen organiseras och vilka aktiviteter som får extra utrymme, men den ersätter inte skolans uppdrag enligt läroplanen. Här är exempel på vanliga inriktningar:
- Montessori: Undervisningen betonar ofta självständigt arbete, praktiskt material och individuella arbetsplaner, samtidigt som eleverna ska nå grundskolans mål i kursplanerna.
- Waldorf: Skolan kan lägga stor vikt vid konstnärliga och praktiska arbetssätt samt en särskild ämnesmässig rytm, men måste ändå följa nationella krav på innehåll och kunskaper.
- Språkprofil: Extra undervisningstid eller aktiviteter kan ägnas åt exempelvis engelska eller moderna språk; svenska och övriga obligatoriska ämnen ska fortfarande ingå.
- Idrottsprofil: Elever kan få fler organiserade idrottsaktiviteter eller särskild träning, men skolans planering måste samtidigt ge utrymme för läroplanens ämnen och undervisningstid.
- Naturvetenskaplig eller teknisk profil: Laborationer, programmering eller projekt kan få större plats, medan kursplanernas mål och skolans ansvar för hela utbildningen kvarstår.
En profil beskriver alltså främst skolans pedagogiska val inom de gemensamma ramarna. En Montessori- eller Waldorfskola ska exempelvis undervisa i de ämnen som krävs och arbeta mot de nationella kunskapsmålen; en språkprofil kan inte ta bort undervisning i matematik eller svenska. På samma sätt behöver en idrottsinriktning förena träning med en fullständig utbildning. Profilernas utformning varierar mellan skolor, så kontrollera hur den särskilda inriktningen syns i schemat, undervisningen och skolans information till vårdnadshavare.
Tillsyn och ansvar
Skolinspektionen utövar tillsyn över både kommunala och fristående skolor. Myndigheten granskar om utbildningen följer skollagen och andra regler, och kan genom inspektioner eller riktade granskningar bedöma hur verksamheten fungerar. Om brister konstateras kan Skolinspektionen kräva att huvudmannen vidtar åtgärder. Tillsynen är extern: den ersätter inte skolans löpande arbete med undervisning och kvalitet.
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skolan följer lagar och föreskrifter och att eleverna får den utbildning de har rätt till. I en kommunal skola är huvudmannen kommunen; i en fristående skola är det den enskilda organisation som driver skolan. Huvudmannen ska planera, följa upp och utveckla utbildningen inom sitt systematiska kvalitetsarbete. Det omfattar exempelvis att granska resultat och undervisning, identifiera brister och besluta om åtgärder och resurser.
Rektorn leder det pedagogiska arbetet på skolenheten och ansvarar för att verksamheten organiseras så att de nationella målen kan nås. Rektorn beslutar om skolans inre organisation och fördelar resurser inom de ramar som huvudmannen har satt. Det kan i praktiken handla om hur personalens tid används, hur stöd organiseras och hur undervisningen planeras. Huvudmannen ska samtidigt se till att rektorn har förutsättningar att utföra uppdraget.
Ansvarsfördelningen är därmed både gemensam och tydligt uppdelad: huvudmannen ansvarar för skolans förutsättningar och regelefterlevnad, rektorn för ledningen av den dagliga verksamheten och Skolinspektionen för statlig tillsyn. Lärare ansvarar för undervisning och bedömning inom sitt uppdrag, medan rektorn leder och samordnar arbetet på skolan. En granskning kan därför rikta uppmärksamheten mot olika nivåer beroende på om en brist gäller huvudmannens resurser, skolans organisation eller undervisningens genomförande.
Vanliga frågor om friskolor
För fristående skolor gäller gemensamma nationella regler, samtidigt som vissa praktiska frågor styrs av skolans huvudman och aktuella bestämmelser.
Kostar det något att gå i friskola?
Nej, utbildningen i en friskola är avgiftsfri. Friskolor får inte ta ut undervisningsavgift av eleverna, och de är därför inte privatskolor där familjer betalar för själva undervisningen. Det gäller fristående skolor på samma sätt som kommunala skolor. För aktuell information om regler kring avgifter och vad som gäller i olika situationer hänvisar Skolverket till de bestämmelser som gäller för skolformen.
Får friskolor välja elever?
Nej, friskolor får inte välja elever efter betyg. Om det finns fler sökande än platser ska skolan använda urvalsgrunder som följer reglerna; kötid, syskonförtur och närhet kan användas. Vilka grunder som är aktuella kan bero på skolans förutsättningar och de regler som gäller för antagningen. Skolverket ger aktuell information om urvalsgrunder och antagning till fristående skolor.
Kan en friskola läggas ner?
Ja, en friskola kan behöva upphöra, och Skolinspektionen kan återkalla skolans godkännande som en del av sin tillsyn. Ett återkallat godkännande innebär i myndighetstermer att huvudmannen inte längre har tillstånd att bedriva den godkända skolverksamheten. Vad som händer och när verksamheten måste upphöra beror på myndighetens beslut och den fortsatta hanteringen av ärendet. Skolverket kan ge aktuell information om regler som berör elever och skolgång vid förändringar.
Följer friskolor samma läroplan?
Ja, fristående och kommunala skolor följer samma läroplan och kursplaner för respektive skolform. Eleverna omfattas också av samma betygsskala och nationella prov enligt de regler som gäller för årskursen. En skolas profil eller arbetssätt kan påverka hur undervisningen läggs upp, men ersätter inte de nationella styrdokumenten. Skolverket publicerar aktuell information om läroplaner, kursplaner och nationella prov.