Vad är Lgr22
Lgr22 är det styrdokument som anger skolans uppdrag och ramarna för undervisningen i de skolformer som omfattas. Det ger vägledning för hur verksamheten ska planeras och genomföras, samtidigt som olika skolformer har egna styrdokument. För att förstå vad som gäller behöver man skilja mellan läroplanens tillämpningsområde, dess bakgrund och dess rättsliga status. Huvudmän och skolor behöver också utgå från den version som gäller vid varje tidpunkt.
Vilka skolformer läroplanen gäller för
Lgr22 gäller för tre skolformer: grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skollagen anger skolformernas ramar i 9, 10 och 14 kapitel; läroplanen preciserar uppdrag och riktlinjer för verksamheten.
- Grundskolan: Regleras i 10 kap. skollagen (2010:800). Lgr22 gäller den obligatoriska grundskolan och ger ramar för skolans uppdrag och undervisning.
- Förskoleklassen: Regleras i 9 kap. skollagen. Lgr22 omfattar förskoleklassens utbildning, som är en egen skolform med ett uppdrag anpassat till barns utveckling.
- Fritidshemmet: Regleras i 14 kap. skollagen. Läroplanen gäller utbildningen där och tar hänsyn till att fritidshemmet kompletterar grundskolan och förskoleklassen.
- Förskolan: Lgr22 gäller inte för förskolan. Där används Lpfö 18, Läroplan för förskolan, som är ett separat styrdokument för förskolans utbildning.
- Gymnasieskolan: Lgr22 gäller inte gymnasieskolan. Den skolformen har en egen läroplan och egna ämnesplaner som styr utbildningens mål och innehåll.
- Andra obligatoriska skolformer: Anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan har egna läroplaner. Kontrollera därför alltid vilket styrdokument som gäller för den aktuella skolformen.
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen följer gällande regler, medan rektor leder och samordnar arbetet på skolenheten. Skolverket tar fram och tillhandahåller styrdokument, och Skolinspektionen granskar att verksamheten följer lagar och regler. Kontrollpunkt: kontrollera skolformens aktuella läroplan hos Skolverket.
Datum och bakgrund
Det fullständiga namnet är Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Den gäller från den 1 juli 2022 och ersatte Lgr11 som styrdokument för de skolformer som omfattas.
Lgr11 infördes 2011 och reviderades flera gånger under det följande årtiondet. Ändringarna omfattade bland annat justeringar av innehåll och skrivningar i kursplanerna, däribland inslag kopplade till digital kompetens. Läroplanen har därmed en historik av återkommande uppdateringar snarare än att vara ett oföränderligt dokument sedan införandet.
Arbetet med en ny version ledde fram till Lgr22, som började gälla vid starten av läsåret 2022–2023. Från den 1 juli 2022 är det alltså denna version som gäller för de berörda skolformerna. Äldre material som hänvisar till Lgr11 kan fortfarande förekomma, men beskriver inte automatiskt de skrivningar som gäller i den nuvarande läroplanen.
Läroplanens bindande status
Lgr22 är bindande för de huvudmän som bedriver utbildning i de skolformer den omfattar, även när verksamheten bedrivs av en fristående skola. Skollagen (2010:800), bland annat 1 kap. 11 §, reglerar läroplaners ställning som styrdokument.
- Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt skollagen och de föreskrifter som gäller, oavsett om skolan är kommunal eller fristående.
- Rektorn leder och samordnar det pedagogiska arbetet på skolenheten och ansvarar för att läroplanens uppdrag får genomslag i verksamheten.
- Skolverket tar fram och tillhandahåller läroplaner och annat stödmaterial; myndighetens information visar vilka styrdokument och ändringar som är aktuella.
- Skolinspektionen utövar tillsyn över skolor och huvudmän och granskar om utbildningen följer de krav som gäller enligt skollagen och styrdokumenten.
Eftersom styrdokument kan ändras bör skolor och huvudmän inte förlita sig enbart på äldre tryckta exemplar eller lokala sammanställningar. Kontrollera alltid den aktuella versionen hos Skolverket.
Läroplanens uppbyggnad
Lgr22 är organiserad i tre delar som tillsammans ger riktning åt skolans arbete, från grundläggande principer till ämnesspecifika mål. Del 1 beskriver skolans värdegrund och uppdrag, medan del 2 anger övergripande mål och riktlinjer för verksamheten. Del 3 innehåller kursplanerna för ämnena. När delarna läses tillsammans blir det tydligare hur värderingar och ansvar kopplas till planering och undervisning.
Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Del 1 anger de principer som ska prägla skolans vardag och de uppdrag som verksamheten ska fullgöra. Utgångspunkten är demokratins grund, alla människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska förmedla och förankra dessa värden, inte enbart beskriva dem i undervisningsmaterial.
Uppdraget omfattar både kunskaper och fostran till delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Elever ska få möta olika perspektiv och ges möjlighet att uttrycka tankar, lyssna på andra och pröva argument. I praktiken kan en klass exempelvis undersöka hur ett gemensamt beslut fattas, låta eleverna motivera sina förslag och följa upp om beslutet fungerar för gruppen.
Del 1 tydliggör också att ansvaret är gemensamt men fördelat. Alla som arbetar i skolan ska bidra till en trygg och respektfull miljö, medan lärare har ansvar för att värdegrundsperspektiven märks i undervisningen. Rektorn leder och samordnar arbetet på skolenheten. Det innebär exempelvis att en konflikt mellan elever inte bara hanteras som en enskild händelse: skolans vuxna behöver agera utifrån gemensamma principer och följa upp att elevernas rättigheter respekteras.
Samarbete mellan skola och föräldrar är en del av uppdraget, samtidigt som skolan har ett eget ansvar för utbildningen. När ett arbetsområde behandlar demokrati kan läraren exempelvis koppla klassens samtal till elevernas erfarenheter och samtidigt hålla fast vid skolans gemensamma värdegrund. På så sätt blir principerna synliga i konkreta situationer, inte bara i formuleringar.
Del 2 Övergripande mål och riktlinjer
Del 2 översätter skolans uppdrag till mål för verksamheten och riktlinjer för ansvariga. Den tar upp flera delar av skolans arbete, bland annat normer och värden, kunskaper, elevers ansvar och inflytande, samverkan med hemmen samt övergångar och samarbete mellan skolformer. Till skillnad från en kursplan är del 2 inte knuten till ett enskilt ämne; den ska påverka hur skolan organiserar arbetet som helhet.
Målen har olika funktion. Vissa beskriver vad skolan ska sträva mot, exempelvis att skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Andra anger vad skolan ska ansvara för att eleverna får möjlighet att nå när grundskolan avslutas. De senare är mål för verksamhetens resultat vid skolgångens slut, inte en checklista över enskilda lektioner. Distinktionen hjälper personalen att skilja mellan långsiktig riktning och förväntat utfall.
Riktlinjerna anger sedan vem som ska göra vad. Formuleringar om vad lärare ska göra styr arbetet i undervisningssituationen, medan rektorns ansvar omfattar bland annat skolans organisation och förutsättningar för personalens arbete. En riktlinje om att elever ska ges inflytande behöver därför märkas både i klassrummets arbetsformer och i hur skolan planerar möjligheter till delaktighet.
För planeringen innebär del 2 att lärarlag behöver koppla ämnesarbetet till skolans gemensamma ansvar. Ett arbetslag kan exempelvis planera en gemensam aktivitet där eleverna får välja mellan olika redovisningsformer, samtidigt som lärarna säkerställer att de får arbeta mot ämnets mål. Rektor behöver i sin tur skapa organisatoriska förutsättningar för samarbete och uppföljning. På så vis påverkar målen både pedagogiska val och skolans organisation.
Del 3 Kursplaner
Del 3 består av kursplaner för ämnena och ger stöd för planering, genomförande och bedömning. Varje kursplan innehåller ett syfte, centralt innehåll och kriterier som används vid bedömning eller betygssättning. Syftet beskriver ämnets bidrag till elevernas kunskaper och förmågor. Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla, vanligen uppdelat i årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9.
Kriterierna knyter an till slutet av årskurs 3, 6 och 9. I Lgr22 används mer precist kriterier för bedömning av kunskaper i de sammanhang där sådana anges för årskurs 3 och betygskriterier för betygssättningen i årskurs 6 och 9. Ordet kunskapskrav används fortfarande ibland som en allmän benämning, men det är viktigt att läsa den aktuella kursplanens formuleringar. Kriterierna beskriver vad läraren ska utgå från vid bedömning; de ersätter inte syftet eller det centrala innehållet.
De tre delarna har därmed olika uppgifter och olika ansvarsnivåer. Tabellen visar skillnaden med exempel på hur riktningen kan bli konkret i skolans arbete.
| Del | Huvudsakligt innehåll och ansvar | Praktiskt exempel |
|---|---|---|
| Del 1 | Värdegrund och uppdrag; hela skolan ska präglas av demokratiska principer och respekt för människors lika värde. | Personal agerar gemensamt när en elev utsätts för kränkande behandling och följer upp situationen. |
| Del 2 | Övergripande mål och riktlinjer; lärare och rektor har ansvar för olika delar av verksamhetens genomförande. | Ett arbetslag planerar former för elevinflytande och rektor ordnar tid för gemensam planering. |
| Del 3 | Ämnesspecifika syften, centralt innehåll och bedömnings- eller betygskriterier; läraren använder kursplanen i ämnesplaneringen. | I ett ämne planeras arbetsområdet utifrån innehållet för aktuell årskurs och bedöms med kursplanens kriterier. |
Förskolans Lpfö 18 har två delar och saknar kursplaner med kunskapskrav eller betygskriterier; dess mål är riktade till verksamheten, inte formulerade som bedömningskrav för barn. Som kontrollpunkt finns Del 1 och Del 2 primärt i Skolverkets publikation av Lgr22, medan Del 3:s kursplaner och kriterier återfinns i Skolverkets ämnesvisa kursplaneinformation.
Mål och riktlinjer för elevens utveckling
Lgr22 anger både vad skolan ska arbeta för och vad varje elev ska ha fått möjlighet att utveckla under sin skoltid. Målen omfattar kunskaper, trygghet, delaktighet och förmåga att ta ansvar. Lärare omsätter riktlinjerna i planering, genomförande och uppföljning, medan rektor leder och följer skolans arbete. Samverkan med hemmet och mellan skolformer ska stödja elevens lärande och skolgång. Bedömning och betyg ska bygga på relevanta underlag och ge en rättvisande bild av elevens kunskaper.
Normer och värden
Skolan ska gestalta och förmedla respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Arbetet med normer och värden innebär bland annat att varje elev ska visa respekt för andra människors egenvärde och ta avstånd från att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Skolan ska också främja jämställdhet och motverka begränsningar som följer av stereotypa föreställningar om kön. Det är ett arbete som ska märkas i vardagens bemötande, regler och relationer, inte bara vid särskilda temadagar.
Läraren förklarar och synliggör skolans värdegrund i undervisningen och i samspelet mellan elever. Det kan innebära att låta elever undersöka hur en konflikt uppstod, diskutera olika perspektiv och tillsammans formulera vad respektfullt agerande innebär i en konkret situation. Läraren ska uppmärksamma tecken på utsatthet, agera när problem uppstår och ta vara på samtal som hjälper elever att förstå sina rättigheter och skyldigheter. Lärare ska också samarbeta med hemmen i frågor som rör elevens fostran och utveckling.
Rektor ansvarar för att värdegrundsarbetet genomsyrar skolans verksamhet och att personalen arbetar mot gemensamma mål. Rektor behöver bland annat följa upp hur trygghet och bemötande fungerar i olika grupper, se till att ansvar och rutiner är tydliga samt skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling. Om uppföljningen visar återkommande problem behöver skolledningen undersöka orsakerna och besluta om insatser, exempelvis förändrade rutiner eller stöd i arbetslagen.
Arbetet dokumenteras genom skolans planering och uppföljning, exempelvis anteckningar från arbetslag, sammanställningar av trygghetsarbete och dokumentation av genomförda insatser. Lgr22 föreskriver inte en särskild blankett för varje aktivitet. Dokumentationen ska däremot göra det möjligt att se vad skolan har gjort, vilka behov som har identifierats och om insatserna har fått avsedd effekt.
Kunskaper
Skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor i olika ämnen och att använda det de lär sig i nya sammanhang. Målen beskriver både vad skolan ska sträva efter, till exempel nyfikenhet, självständighet och förmåga att samarbeta, och vad varje elev ska ha uppnått när grundskolan avslutas. Vid skolgångens slut ska eleven bland annat kunna använda svenska och engelska, tillämpa matematiskt tänkande, använda kunskaper från olika ämnesområden och granska information och källor på ett kritiskt sätt.
Läraren planerar arbetet med utgångspunkt i ämnets syfte, centrala innehåll och de mål som eleverna ska få möjlighet att utveckla. En konkret planering tydliggör vad eleverna ska arbeta med, vilka arbetssätt som kan stödja lärandet och hur läraren ska märka om undervisningen ger resultat. Uppgifter kan exempelvis ge eleverna tillfälle att förklara sina resonemang muntligt, skriva en text eller pröva en metod praktiskt. Valet av upplägg behöver anpassas efter gruppens förutsättningar och elevernas olika behov.
Under arbetets gång följer läraren upp vad eleverna visar i samtal, uppgifter och andra relevanta prestationer. Uppföljningen används både för att ge återkoppling och för att avgöra om undervisningen behöver förtydligas eller förändras. Läraren dokumenterar kunskapsutvecklingen så att det går att följa elevens arbete över tid och använda underlaget vid samtal med eleven och vårdnadshavaren. Informationen ska beskriva vad eleven kan och vad nästa steg i lärandet kan vara, inte enbart samla resultat.
Rektor ansvarar för att skolans arbete med kunskaper följs upp och utvecklas. Det innebär att granska om undervisningen ger eleverna förutsättningar att nå målen, om stöd sätts in när behov upptäcks och om personalen har tid och resurser för planering och uppföljning. Rektor behöver också främja samarbete kring övergångar, exempelvis när en elev byter årskurs, skola eller skolform, så att viktig information om elevens lärande kan föras vidare på ett ansvarsfullt sätt. Studie- och yrkesvägledning ska ingå som en del av skolans arbete med att ge eleverna underlag för framtida val.
Elevernas ansvar och inflytande
Elever ska successivt få ta större ansvar för sitt arbete och ges reella möjligheter att påverka utbildningen. Inflytandet behöver anpassas efter ålder och mognad, och eleverna behöver förstå vilka mål arbetet ska leda mot. Läraren planerar därför in återkommande tillfällen då elever får uttrycka synpunkter och får veta hur deras förslag har tagits om hand.
- Inför ett arbetsområde kan läraren låta eleverna diskutera vad de redan kan och vilka frågor de vill undersöka, innan upplägg och arbetsmoment bestäms.
- Elever kan påverka val av redovisningsform, exempelvis en muntlig presentation eller en skriftlig text, när formen fungerar med ämnets mål och uppgiftens syfte.
- Regelbundna klassråd ger elever möjlighet att ta upp frågor om arbetsmiljö, gemensamma regler och sådant som påverkar deras skoldag.
- Efter en uppgift kan eleverna utvärdera vilka arbetssätt som hjälpte dem att förstå innehållet och vad läraren kan justera inför nästa moment.
- Läraren förklarar mål och arbetsgång på ett begripligt sätt så att eleverna kan göra välgrundade val och följa sin egen utveckling.
- Rektor följer upp att elevinflytande förekommer i undervisningen och i skolans gemensamma forum, och att synpunkter återkopplas till eleverna.
Rektor ansvarar för att formerna för inflytande är kända och fungerar i praktiken. Elevråd eller klassråd kan bidra, men ersätter inte lärarens ansvar att involvera eleverna i arbetet med undervisningen. Skolan behöver också kunna visa hur elevernas synpunkter har påverkat beslut eller varför ett förslag inte har kunnat genomföras.
Bedömning och betyg
Bedömningen ska ge läraren underlag för att följa elevens kunskapsutveckling och anpassa undervisningen. Läraren behöver använda relevanta underlag från olika delar av arbetet, till exempel muntliga resonemang, praktiska uppgifter och skriftliga prestationer. En enskild uppgift visar inte alltid hela elevens kunnande. När läraren sammanfattar kunskaperna ska bedömningen grundas på vad eleven faktiskt visar i förhållande till de kriterier som gäller för ämnet och årskursen.
Läraren ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens kunskapsutveckling. Återkopplingen behöver vara begriplig och konkret: den kan beskriva vad eleven redan behärskar och vad som behöver utvecklas vidare. Dokumentation av bedömningsunderlag ska stödja uppföljning och kommunikation, men Lgr22 föreskriver inte att varje observation ska föras in i ett särskilt system. Läraren behöver också kunna förklara hur underlaget har vägts samman när betyg sätts.
Betyg sätts från årskurs 6 enligt de nationella reglerna, och därefter vid slutet av varje termin. Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i ämnet. Betyget ska inte räknas fram som ett medelvärde av provresultat. Om flera lärare ansvarar för undervisningen behöver de samråda; om de inte kan enas fattar rektor beslut om betyget. Rektor ansvarar för att betygssättningen följer reglerna och att skolans rutiner ger förutsättningar för likvärdig bedömning.
De nationella kriterierna är knutna till särskilda årskurser. I årskurs 3 finns kriterier för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk och matematik. I de flesta ämnen används betygskriterier i samband med betygssättning från årskurs 6. För moderna språk är kriterierna knutna till årskurs 9.
| Årskurs | Vad kriterierna gäller | Praktisk betydelse |
|---|---|---|
| 3 | Kriterier för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk och matematik. | Läraren följer upp om eleven visar de kunskaper som anges för slutet av årskursen. |
| 6 | Betygskriterier används i flertalet ämnen när betyg sätts. | Bedömningsunderlaget ska visa elevens kunnande i ämnet och stödja terminsbetyget. |
| 9 | Betygskriterier gäller inför slutet av grundskolan, även i moderna språk. | Slutbetyget bygger på en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i ämnena. |
Rektor bör kontrollera att personalen känner till vilka kriterier som gäller i respektive ämne och årskurs, att bedömningsunderlagen är användbara och att rutinerna för samråd och betygsbeslut är tydliga.
Lgr22 jämfört med Lgr11
Jämförelsen mellan Lgr11 och Lgr22 handlar både om hur en läroplan uppdateras och om vilka grunddrag som består. För skolans planering spelar det roll att skilja mellan förändringar i formuleringar och den övergripande strukturen. Lärare och rektorer behöver utgå från den version som gäller när undervisning och lokala planeringar utformas. Nedan beskrivs revisionsprocessen och de centrala kontinuiteterna mellan versionerna.
Vad en revision innebär
En läroplansrevision innebär att regler och formuleringar ses över för att utbildningens styrdokument ska vara aktuella och kunna tillämpas i skolans arbete. Arbetet kan inledas med ett uppdrag från regeringen till Skolverket att ta fram underlag eller förslag. Regeringen beslutar om läroplanen, medan Skolverket bidrar med sakkunskap och stödmaterial. Hur översynen genomförs beror på uppdragets omfattning; en revision behöver inte innebära att hela läroplanen skrivs om.
Lgr11 infördes 2011 i samband med den nya skollagen, skollag (2010:800), som trädde i kraft den 1 juli samma år. Lgr11 reviderades flera gånger före Lgr22. Den följden visar att läroplaner kan ändras stegvis genom beslut och ändringar, utan att varje översyn ersätter hela dokumentet. Lgr22 trädde i kraft den 1 juli 2022.
I praktiken behöver skolor förhålla sig till den lydelse som gäller från ikraftträdandet. Lärare kan behöva läsa in reviderade formuleringar, anpassa sin planering och kontrollera att undervisningsmaterial och lokala rutiner stämmer med den aktuella läroplanen. Rektorer behöver se till att personalen får tillgång till uppdaterade styrdokument och har förutsättningar att använda dem i arbetet. För elever och vårdnadshavare kan ändrade formuleringar påverka hur skolans uppdrag och undervisning beskrivs, även när en revision inte innebär att skolans hela arbetssätt görs om.
En revision är därmed en styrd förändringsprocess, inte ett fristående byte av läromedel eller en lokal skolreform. Skolans vardagliga arbete påverkas genom hur den beslutade texten omsätts i planering, undervisning och uppföljning. Den konkreta tillämpningen behöver utgå från den version av styrdokumentet som gäller vid den aktuella tidpunkten.
Vad som är oförändrat
En viktig kontinuitet mellan Lgr11 och Lgr22 är läroplanens tredelade struktur. Den består av del 1 om skolans värdegrund och uppdrag, del 2 med övergripande mål och riktlinjer samt del 3 med kursplaner. Den indelningen ger lärare en gemensam ram för att läsa skolans uppdrag tillsammans med mål och ämnesinnehåll.
Värdegrunden har fortsatt en central roll. Den knyter utbildningens uppdrag till de principer och förhållningssätt som ska prägla skolans verksamhet, i stället för att vara avgränsad till en enskild lektion eller ett ämne. Därmed finns värdegrundsperspektivet kvar som en del av helheten i läroplanen.
Även beskrivningar av förväntade kunskaper och underlag för bedömning finns kvar i styrningen. I Lgr11 används termen kunskapskrav; Lgr22 har fortsatt kriterier som stöd för bedömning av elevers kunnande. Kontinuiteten ligger i att ämnenas mål och kunskaper konkretiseras, så att undervisning och bedömning kan relateras till läroplanens krav.
Vanliga frågor om Lgr22
Här hittar du korta svar på vanliga frågor om hur läroplanen tillämpas och var dess kursplaner finns.
Gäller Lgr22 i friskolor?
Ja, Lgr22 gäller även i fristående grundskolor, som ska följa samma nationella läroplan som kommunala grundskolor. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen bedrivs enligt gällande regler, medan rektorn leder och samordnar skolans pedagogiska arbete. Skolverket är källan för information om läroplanens krav; kontrollera myndighetens aktuella version vid frågor om tillämpningen.
Gäller Lgr22 i förskolan?
Nej, förskolan följer Lpfö 18, medan Lgr22 gäller för förskoleklassen och grundskolan. Förskola och förskoleklass är skilda skolformer, även om barn ofta går vidare från den ena till den andra. Skillnaden innebär att undervisning och pedagogiskt innehåll utgår från respektive läroplan.
Var finns kursplanerna?
Kursplanerna utgör Del 3 i Lgr22 och finns publicerade av Skolverket. Där kan du läsa vad som gäller för olika ämnen i grundskolan, inklusive syfte, centralt innehåll och betygskriterier. Kontrollera den aktuella versionen hos Skolverket, eftersom det är myndighetens publicerade material som visar vilka kursplaner som gäller.
Vad är centralt innehåll?
Centralt innehåll anger vad undervisningen ska täcka i ett ämne under olika årskurser eller stadier. Det beskriver vilka kunskapsområden eleverna ska möta, men är inte en färdig lektionsplan eller en bestämd metod för undervisningen. Lärare planerar arbetet utifrån ämnets kursplan och elevernas behov.