Lpfö 18: läroplanen för förskolan, uppdrag, mål och riktlinjer

Vad är Lpfö 18

Läroplanen anger den nationella riktningen för utbildningen i förskolan och ger huvudmän och personal en gemensam grund för arbetet. Den ska läsas tillsammans med lagstiftningen som reglerar skolväsendet. I praktiken påverkar den hur utbildningen planeras och genomförs, samtidigt som den inte föreskriver en enda metod för alla barngrupper. Här förklaras vad dokumentet innebär och vilken version som gäller.

Läroplan för förskolan

Läroplanen för förskolan är en nationell styrning av utbildningen: den anger vad verksamheten ska utgå från och vilka riktlinjer personalen ska följa. Lpfö 18 kompletterar skollagen (2010:800) och skolförordningen (2011:185), som tillsammans reglerar skolväsendet. Skollagen slår fast de övergripande rättsliga ramarna, medan läroplanen omsätter uppdraget i riktning och krav som gäller i det dagliga arbetet. Den är därför inte en frivillig inspirationsskrift eller en lokal verksamhetsplan.

Bestämmelserna gäller samtliga huvudmän, både kommunala och fristående förskolor. En fristående förskola kan ha en egen profil, men profilen får inte ersätta eller stå i strid med de nationella kraven. Huvudmannen behöver organisera och ge förutsättningar för en utbildning som följer styrdokumenten. Det innebär bland annat att beslut om organisation, bemanning och resurser måste stödja att förskolan kan utföra sitt uppdrag enligt gällande regler.

Läroplanen riktar sig till hela arbetslaget. Förskollärare har ett särskilt ansvar för undervisningen, men övrig personal deltar i arbetet och ska agera i linje med läroplanens riktlinjer. I praktiken behöver personalen känna till vilka delar som styr arbetet och använda dem när aktiviteter, lärmiljöer och vardagsrutiner planeras. En aktivitet ska inte väljas enbart för att den är uppskattad eller traditionell; den behöver också rymmas inom utbildningens uppdrag och utformas med stöd i styrdokumenten.

Läroplanen är inte en färdig metodmanual. Den ger en gemensam ram, medan förskolan behöver anpassa genomförandet till barngruppens förutsättningar och den aktuella situationen. Det lämnar utrymme för professionella val, men inte för att bortse från bindande riktlinjer. Läroplansarbetet blir därför en del av den ordinarie planeringen: personalen behöver kunna koppla verksamhetens val till de krav som gäller och huvudmannen behöver se till att organisationen gör det möjligt.

Lpfö 18 gäller för förskolan, inte för förskoleklass; där gäller Lgr22. Den skillnaden är viktig när utbildning och verksamhet organiseras över skolformerna, eftersom varje styrdokument har ett avgränsat tillämpningsområde.

Gällande version och datum

Lpfö 18 började gälla den 1 juli 2019. En reviderad version gäller från den 1 augusti 2025, enligt Skolverket. När en äldre och en nyare utgåva förekommer i lokala dokument är det därför datumet för när texten gäller som avgör vilken version som ska användas i verksamheten.

Hämta den aktuella versionen från Skolverket. Myndighetens publicerade dokument är den säkraste utgångspunkten när personal eller huvudman behöver kontrollera lydelsen, eftersom äldre kopior kan finnas kvar i planeringsmaterial, introduktionspärmar och digitala mappar. Kontrollera att dokumentet anger den reviderade versionen och att datumet 1 augusti 2025 framgår innan det används som underlag för lokala rutiner eller planering.

Versionskontroll är konkret viktig när styrdokument tas in i verksamhetens material. Om en arbetsgrupp exempelvis återanvänder en plan från tidigare år kan den jämföras med den aktuella utgåvan från Skolverket innan den fastställs på nytt. Huvudmän och förskolor kan därmed arbeta utifrån samma gällande text, i stället för att olika arbetslag hänvisar till utgåvor med skilda lydelser. Det minskar risken för att planering och kommunikation bygger på inaktuellt innehåll.

Värdegrund och uppdrag

Del 1 i Lpfö 18 beskriver förskolans värdegrund och uppdrag, från demokratiska principer till ansvar för en likvärdig utbildning. Där ingår grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet samt krav på saklighet och allsidighet. Värdegrunden ska märkas i vardagens rutiner, lärmiljöer och möten mellan barn och vuxna, inte bara i planerade aktiviteter. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen följer gällande bestämmelser, medan rektor leder arbetet på förskolan och personalen omsätter läroplanens principer i praktiken. Tillsammans formar delarna förutsättningarna för en trygg och demokratisk förskoleutbildning.

Grundläggande värden

Lpfö 18 slår fast att förskolan vilar på demokratins grund och ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. I del 1, Värdegrund och uppdrag, betonas bland annat människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Förskolan ska också förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna i det svenska samhället. Skollagen (2010:800), särskilt 1 kap. 4 §, anger utbildningens demokratiska syfte och värdegrund.

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen följer skollagen och läroplanen och för att verksamheten får förutsättningar att göra det. Rektor leder och samordnar arbetet på förskolan, medan all personal bidrar till att värdena präglar undervisning, omsorg och samspel. Det handlar både om hur beslut fattas och om hur vuxna bemöter barn och varandra under en vanlig dag.

Värdegrunden blir synlig genom återkommande handlingar och genom miljöer som ger barn möjlighet att delta på lika villkor. Exempel i förskolans vardag är:

Vid samling får barn turas om att föreslå sånger, och personalen hjälper gruppen att fatta beslut genom att lyssna på flera önskemål.
Vuxna använder samma respektfulla tilltal till alla barn och markerar lugnt när någon blir avbruten, utesluten eller behandlad orättvist.
Böcker, bilder och rolleksmaterial visar människor med olika familjer, språk och erfarenheter utan att en grupp framställs som norm för alla.
Rutiner för måltider och påklädning ger barn tid att försöka själva, samtidigt som personalen skyddar deras integritet och erbjuder hjälp på ett respektfullt sätt.

Rektor följer upp hur värdena märks i verksamheten, och personalen kan undersöka exempelvis talutrymme, språkbruk och tillgång till material i den dagliga praktiken.

Förståelse och medmänsklighet

I Lpfö 18 innebär förståelse och medmänsklighet att förskolan ska främja barns förmåga att leva sig in i andra människors situation och utveckla vilja att hjälpa andra. Läroplanen lyfter också vikten av öppenhet, respekt och omsorg om varje barns välbefinnande. Förståelse handlar inte om att alla ska tycka likadant, utan om att barn får möta olika erfarenheter och öva på att lyssna, uttrycka sig och uppmärksamma hur handlingar påverkar andra.

Personalens roll är att vara förebilder och skapa ett klimat där barnens frågor och känslor tas på allvar. När en konflikt uppstår kan pedagogen hjälpa barnen att beskriva vad som hände, lyssna på varandras berättelser och sätta ord på hur situationen upplevdes. Det är den vuxne som ansvarar för att ingripa vid kränkande handlingar och hålla fast vid förskolans värden, samtidigt som barnen får utrymme att delta i samtalet. Ett respektfullt bemötande från personalen visar konkret hur omtanke och hänsyn kan uttryckas.

Praktiska aktiviteter kan väva in medmänsklighet i det pedagogiska innehållet. Vid högläsning kan gruppen samtala om varför en person i berättelsen känner sig ensam och vilka handlingar som förändrar situationen. I en gemensam odling kan barnen turas om att vattna och se hur ansvaret för något levande delas. En lek med figurer kan ge tillfälle att utforska hur en karaktär kan bjuda in någon som står utanför.

Sådant arbete behövs eftersom barns lärande i förskolan sker genom relationer, samtal och gemensamma erfarenheter. När personalen synliggör perspektiv och modellerar respekt får barnen fler tillfällen att utveckla empati och ansvar i konkreta sammanhang. Rektor ansvarar för att arbetet med värdegrund och uppdrag får plats i verksamhetens planering, medan huvudmannen ska ge förutsättningar för att personalen kan genomföra utbildningen enligt läroplanen.

Saklighet och allsidighet

Lpfö 18 anger att förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt ska undervisningen vara saklig och allsidig. Saklighet innebär att innehåll presenteras på ett korrekt och begripligt sätt, utan att personalens privata uppfattningar framställs som givna fakta. Allsidighet innebär att barn får möta fler än ett perspektiv när ett ämne rymmer olika erfarenheter eller sätt att förstå världen. Det betyder inte att alla påståenden behöver ges samma tyngd, utan att innehållet väljs med eftertanke och utan ensidig vinkling.

Rektor ansvarar för att verksamheten leds så att läroplanens krav får genomslag, och förskolläraren har ett särskilt ansvar för undervisningens pedagogiska innehåll. Alla som arbetar i förskolan behöver bidra till att material och samtal präglas av respekt och saklighet. Huvudmannen ansvarar övergripande för att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att materialval och undervisningssituationer behöver kunna motiveras utifrån barnens utbildning, inte utifrån en enskild vuxens privata intresse.

Vid ett arbete om årstider kan personalen använda faktaböcker, fotografier från närmiljön och barnens egna observationer. Vuxna kan skilja mellan sådant barnen själva har sett, exempelvis frost på gården, och sådant som förklaras med faktakunskap. Om gruppen undersöker olika familjers traditioner kan flera berättelser och bilder ge en bredare bild, utan att någon tradition görs till den enda självklara.

Saklighet gäller också när personal väljer bilder, berättelser och digitala resurser. En pedagog kan granska om böckerna visar varierade människor och roller, och om faktamaterialet är begripligt för barngruppen. I samtal bör frågor bemötas utan att barns nyfikenhet avfärdas, samtidigt som personalen korrigerar felaktiga sakuppgifter varsamt. Rektor kan följa upp material och undervisning inom det pedagogiska ledningsarbetet, och personalen gör valen synliga i den dagliga planeringen.

En likvärdig förskola

Lpfö 18 beskriver likvärdighet som att utbildningen ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov. Den ska inte utformas likadant för alla, eftersom barn kan behöva olika vägar för att få möjlighet att utvecklas och delta. Alla barn ska möta en utbildning av god kvalitet, och förskolan ska ge stöd och stimulans så att varje barn får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen uppfyller kraven, rektor leder arbetet med att skapa en likvärdig verksamhet på förskolan och personalen genomför arbetet i mötet med barnen.

Likvärdighet behöver synas i både planering och vardagliga beslut. Exempel på konkreta arbetssätt är:

Rektor organiserar arbetslagens planeringstid så att personalen kan följa upp vilka barn som deltar i aktiviteter och vilka delar av miljön som används.
Personalen erbjuder bildstöd, föremål och muntliga förklaringar tillsammans, så att instruktioner inte enbart bygger på att barn kan följa långa muntliga besked.
Material placeras inom räckhåll och gångytor hålls framkomliga, så att fler barn kan välja aktiviteter och ta sig mellan förskolans olika lärmiljöer.
Arbetslaget planerar aktiviteter med flera sätt att delta, exempelvis genom att lyssna, samtala, bygga eller visa en idé med bilder och föremål.
Huvudmannen följer upp resursfördelning och tillgång till kompetens mellan verksamheter, så att förutsättningarna för utbildningen inte avgörs enbart av lokalernas utformning.

Förskolans uppföljning kan synliggöra om vissa barn återkommande får mindre tillgång till material, samtal eller lekytor. Rektor ansvarar för att sådana iakttagelser tas vidare i verksamhetens utvecklingsarbete, medan huvudmannen behöver hantera frågor om övergripande resurser och organisatoriska villkor.

Mål och riktlinjer

Del 2 i Lpfö 18 samlar riktlinjer om normer och värden, omsorg, utveckling och lärande, barns delaktighet, förskola och hem, övergång och samverkan samt uppföljning och förskolechefens ansvar. Delarna visar hur läroplanens mål ska märkas i den pedagogiska verksamheten och i förskolans dagliga rutiner. Personalen planerar aktiviteter och lärmiljöer utifrån barngruppens behov och följer upp vad barnen får möjlighet att erfara. Dokumentation och gemensam analys hjälper arbetslaget att se vad som fungerar och vad som behöver förändras. Målen för förskolan gäller verksamhetens riktning, medan uppföljningen ska synliggöra kvaliteten i arbetet.

Omsorg, utveckling och lärande

Lpfö 18 beskriver omsorg, utveckling och lärande som en helhet. Personalen ska skapa en trygg miljö där lek, utforskande och undervisning får ta plats under hela dagen, inte enbart vid planerade samlingar. Arbetet utgår från barnens erfarenheter och intressen, samtidigt som förskolan erbjuder nya material, begrepp och utmaningar. I praktiken innebär det att arbetslaget planerar både återkommande rutiner och aktiviteter som ger barnen möjlighet att pröva, samtala och upptäcka.

Pedagogerna kan följa barnens frågor och göra dem till utgångspunkt för utforskande. De uppmärksammar exempelvis hur barn använder språk, matematiska begrepp, kropp och sinnen i lek och vardagssituationer. Här är konkreta sätt att förena omsorg med lärande:

Vid måltider får barnen hälla upp vatten, jämföra mängder och samtala om smak, konsistens och var maten kommer ifrån.
Högläsning kan följas av samtal om bilder och händelser, där personalen introducerar nya ord och låter barnen återberätta med egna uttryck.
En promenad på gården kan bli en undersökning av löv, insekter eller väder, med insamling av naturföremål och gemensamma frågor.
Bygglek med klossar ger tillfällen att pröva balans, form och antal; pedagogen kan dokumentera barnens resonemang medan konstruktionen växer.
Vid påklädning får barnen tid att försöka själva och öva ordningsföljd, samtidigt som personalen ger stöd och sätter ord på handlingarna.

Planeringen behöver också ge utrymme för rörelse, skapande, musik och vila, så att dagens innehåll rymmer olika uttryckssätt. Personalen observerar vilka material och frågor som väcker engagemang och anpassar miljön, exempelvis genom att ställa fram fler måttkärl efter återkommande lek med vatten. Arbetslaget kan dokumentera en aktivitet med korta observationsanteckningar, barnens teckningar eller fotografier av en konstruktion. När materialet diskuteras tillsammans blir det lättare att avgöra vilka nya erfarenheter nästa aktivitet ska erbjuda.

Barns delaktighet och inflytande

Lpfö 18 anger att barn ska ges inflytande över utbildningen och att deras behov och intressen ska ligga till grund för hur miljö och planering utformas. Personalen behöver därför lyssna på både verbala och icke-verbala uttryck och skapa flera sätt för barn att påverka. Delaktighet innebär inte att varje önskemål automatiskt bestämmer verksamheten; arbetslaget gör barnens perspektiv synliga när det planerar och motiverar val.

Dokumentation kan visa vilka idéer som faktiskt påverkar undervisning och miljö. Följande arbetssätt gör barns röster synliga och ger arbetslaget underlag för att pröva förändringar:

Anteckna barnens frågor och egna formuleringar under lek, och återkom till dem vid planeringen av nästa utforskande aktivitet.
Låt barnen rösta med bildkort mellan två möjliga sånger eller material, och dokumentera valet samt hur gruppen använde det.
Samla teckningar eller modeller från ett projekt och be barnen berätta vad de visar; skriv ned deras förklaringar som del av dokumentationen.
Gör en enkel rundtur där barnen pekar ut platser de vill förändra, fotografera miljön och jämför bilder före och efter åtgärden.
Avsluta en aktivitet med en kort återblick där barnen väljer vad de vill fortsätta med; notera svaren och använd dem i arbetslagets planering.

Personalen behöver anpassa formerna efter barnens ålder, språk och sätt att kommunicera. Ett barn kan visa intresse genom att återvända till ett material, medan ett annat berättar vad det vill undersöka. Arbetslaget kan regelbundet gå igenom dokumentationen och fråga vilka barnperspektiv som saknas, vilka idéer som har lett till förändringar och hur barnen har fått återkoppling. Då blir inflytandet en synlig del av pedagogiken, inte enbart en fråga som ställs vid enstaka tillfällen.

Förskola och hem

Lpfö 18 beskriver förskola och hem som parter i barnets utbildning och anger att samarbetet ska ge barnet goda förutsättningar att utvecklas. Förskolan ska hålla vårdnadshavare informerade om verksamheten och skapa former för dialog. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning kan användas för kort information om sådant som påverkar dagen, medan frågor om barnets trivsel och lärande behöver få utrymme i planerade samtal.

Förskolläraren ansvarar för att utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen. Samtalet ska handla om barnets trivsel, utveckling och lärande i relation till utbildningen, inte om att jämföra barnet med andra. Arbetslaget kan samla underlag genom daterade observationer, exempel på aktiviteter och dokumentation av barnets deltagande. Informationen ska väljas med omsorg och användas för dialog om verksamheten och barnets erfarenheter.

I praktiken kan förskolan ordna introduktionssamtal, utvecklingssamtal och gemensamma möten där vårdnadshavare får veta hur verksamheten arbetar med exempelvis språk, lek eller projekt. Förskolechefen ansvarar för att formerna för samarbetet utvecklas och att vårdnadshavare får möjlighet att delta och påverka. En tydlig organisation anger vem som tar emot frågor, hur information delas och när längre samtal kan bokas. Tillgänglig information, exempelvis veckobrev med konkreta exempel från verksamheten, gör det lättare för hemmet att förstå vad barnen har utforskat och vilka aktiviteter som fortsätter.

Samtalet mellan hem och förskola bygger på respekt för olika erfarenheter och på tydlighet om förskolans uppdrag. Personalen kan fråga vad barnet berättar hemma om en aktivitet och samtidigt beskriva vilka observationer som ligger bakom förskolans planering. När viktiga frågor inte ryms vid lämningen bör de tas upp i ett avtalat samtal, så att både vårdnadshavare och personal har tid att lyssna och följa upp överenskomna punkter.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Lpfö 18 kräver att utbildningen följs upp, utvärderas och utvecklas systematiskt. Det innebär att förskolan undersöker hur undervisning, miljö och arbetssätt ger barnen möjlighet att möta läroplanens mål. Uppföljningen ska alltså rikta blicken mot verksamhetens förutsättningar och kvalitet, inte värdera enskilda barn mot uppnådda kunskapskrav. Skollagens bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, i 4 kap. 3–6 §§, anger att huvudman och förskoleenhet kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Arbetslaget kan börja med att välja ett avgränsat fokus, till exempel hur tillgängligt byggmaterial används eller hur många barn som kommer till tals i en samling. Personalen samlar sedan underlag under en bestämd period genom observationsanteckningar, planeringar, barns arbeten och dokumentation av lärmiljön. Utvärderingen jämför vad som genomfördes med vad barnen fick möjlighet att utforska. Frågor som vilka material som användes, vilka barn som deltog och vilka förändringar som behövs gör analysen konkret.

En återkommande arbetsgång kan se ut så här:

Formulera ett utvecklingsområde utifrån läroplanens mål och arbetslagets observationer från verksamheten.
Samla relevanta underlag, till exempel daterade anteckningar, dokumenterade aktiviteter och barnens egna arbeten.
Analysera materialet gemensamt och skilj mellan vad barnen gjorde och hur personalens val av miljö eller upplägg påverkade möjligheterna.
Bestäm en konkret förändring, exempelvis att komplettera materialet eller ändra hur smågrupper organiseras, och ange när den ska prövas.
Följ upp efter prövningen med samma slags underlag och bedöm om förändringen gav fler eller andra möjligheter till lärande.

Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs och dokumenteras på förskoleenheten samt för att resultaten används i utvecklingen. Förskollärare leder det pedagogiska arbetet och medverkar i analysen, medan hela arbetslaget bidrar med iakttagelser från vardagen. Huvudmannen ansvarar för kvalitetsarbetet på övergripande nivå. När beslut, ansvarig person och tidpunkt för uppföljning skrivs in i arbetslagets planering går det att se om en åtgärd genomförts och vad nästa utvärdering behöver undersöka.

Undervisning och ansvar i förskolan

I Lpfö 18 är undervisningen en målstyrd process där barns utveckling och lärande står i centrum. Förskolläraren leder undervisningen och ansvarar för det pedagogiska innehållet, medan rektorn har ansvar för att verksamheten håller god kvalitet och följs upp. Läroplanen för förskolan omsätts i planering och beslut som utgår från barngruppens behov och förutsättningar. Skollagen och läroplanen kompletterar varandra: lagen anger ansvar och ramar, medan läroplanen beskriver värden, mål och riktlinjer. För grundskolan gäller Lgr22, som skiljer sig från förskolans läroplan bland annat genom betyg och kriterier för bedömning av kunskaper.

Förskollärarens ansvar

Enligt Lpfö 18 ska förskolläraren leda de målstyrda processerna i undervisningen och ansvara för dess pedagogiska innehåll. Det innebär att undervisningen planeras med läroplanens mål som riktning och tar avstamp i barnens erfarenheter, behov, intressen och frågor. Förskolläraren behöver skapa förutsättningar för lek, omsorg och lärande att bilda en helhet, till exempel genom att följa upp vad barnen undersöker och planera nästa steg utifrån deras tankar.

Planeringen ska göra det möjligt att arbeta mot läroplanens mål i den konkreta barngruppen. Ett arbetslag kan exempelvis erbjuda material för att bygga, mäta och jämföra, och sedan samtala med barnen om hur konstruktionerna förändras. Förskolläraren ansvarar för att sådana aktiviteter har en pedagogisk avsikt och att undervisningen inte reduceras till enskilda, fristående övningar. Alla i arbetslaget bidrar till utbildningen, men det är förskolläraren som leder undervisningen och har det särskilda ansvaret för dess innehåll.

Dokumentation och uppföljning hjälper förskolläraren och arbetslaget att förstå vilka möjligheter barnen fått att utforska och lära. Det kan vara anteckningar från samtal, fotografier av en pågående konstruktion eller gemensamma reflektioner efter en aktivitet. Dokumentationen bör visa hur utbildningen möter målen och hur miljö, material och arbetssätt påverkar barnens deltagande. Fokus ligger på verksamhetens förutsättningar och undervisningens utveckling, inte på att rangordna barn eller sätta betyg.

Skollagen (2010:800) anger de rättsliga ramarna för utbildningen. I 1 kap. 11 § framgår att läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Skollagens bestämmelser om undervisning beskriver också undervisning som en målstyrd process under ledning av lärare eller förskollärare. Förskollärarens pedagogiska planering och dokumentation ska därför knyta samman läroplanens inriktning med det arbete som faktiskt sker i barngruppen.

Förskolechefens ansvar

I dagens skollag används titeln rektor för den som leder en förskoleenhet; förskolechef var den tidigare benämningen. Rektorn ansvarar för att utbildningen utvecklas och för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Det innebär att verksamhetens resultat följs upp, analyseras och används som grund för beslut om förbättringar. Arbetet ska omfatta både enhetens förutsättningar och hur utbildningen ger barnen möjlighet att möta läroplanens mål.

Rektorn leder och samordnar det pedagogiska arbetet och ansvarar för att resurserna fördelas efter barnens och verksamhetens behov. I praktiken kan det handla om att organisera barngrupper, planera bemanning, ordna tid för arbetslagens reflektion och se till att det finns ändamålsenliga lokaler och material. Rektorn behöver också skapa tydlighet kring ansvarsfördelningen, så att förskollärare kan leda undervisningen och arbetslaget vet hur det bidrar till det gemensamma arbetet.

Personalledning är en del av ansvaret för kvalitet. Rektorn följer upp att medarbetarna har förutsättningar att utföra sina uppgifter, leder det pedagogiska arbetet och kan identifiera behov av stöd eller kompetensutveckling. Förskollärarnas planering och arbetslagens reflektioner kan ge underlag för samtal om vilka arbetssätt som fungerar och vad som behöver förändras. Uppföljningen ska handla om utbildningens utveckling, inte om att bedöma enskilda barns prestationer.

Skollagen (2010:800), 2 kap. 9–10 §§, beskriver rektorns ansvar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet samt besluta om enhetens inre organisation och resursfördelning. I kvalitetsarbetet enligt 4 kap. ska utbildningen följas upp och utvecklas. Rektorns uppgift är därmed att se till att läroplansarbetet får praktiska villkor: tid för planering, fungerande samarbete och återkommande uppföljning. Förskollärarens ansvar för undervisningens innehåll kvarstår samtidigt.

Skillnaden mot Lgr22

Lpfö 18 gäller för förskolan och beskriver en utbildning där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Lgr22 gäller grundskolan och innehåller dessutom ämnesspecifika kursplaner med kriterier för bedömning och betyg. Skillnaden märks särskilt i hur målen används och i att grundskolan sätter betyg, medan förskolan inte gör det.

Jämförelse mellan Lpfö 18 och Lgr22
Område	Lpfö 18	Lgr22
Delar	Värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för förskolans utbildning.	Gemensamma delar om skolans värdegrund, uppdrag och mål, kompletterade med kursplaner för ämnen.
Mål	Mål att sträva mot för utbildningen; de anger inriktning för verksamheten.	Mål och ämnesspecifikt innehåll för grundskolans undervisning och elevers utveckling.
Kunskapskrav och kriterier	Inga kunskapskrav eller betygskriterier för barnen.	Kriterier för bedömning av kunskaper finns, bland annat vid slutet av årskurs 3 i vissa ämnen samt betygskriterier för årskurs 6 och 9.
Betyg	Inga betyg sätts i förskolan.	Betyg sätts från årskurs 6 i grundskolan.

Förskolans mål att sträva mot anger vad utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla, exempelvis språk, nyfikenhet och förståelse för matematik. De är inte individuella resultatkrav som varje barn måste uppnå vid en viss ålder. Uppföljning och dokumentation används för att utveckla verksamheten och se hur undervisningen kan ge fler tillfällen till utforskande och lärande.

I grundskolan blir målen knutna till ämnen och årskurser. Lgr22 innehåller kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier; uttrycket kunskapskrav används ofta i vardagligt tal, men läroplanens aktuella terminologi är kriterier. Bedömningen sker i relation till ämnets innehåll och de kriterier som gäller för årskursen. Betyg ges från årskurs 6, medan kriterier också används vid slutet av årskurs 3 i vissa ämnen.

Skillnaden påverkar hur undervisningen följs upp: förskolan utvecklar utbildningens innehåll utan att betygsätta barn, medan grundskolan bedömer elevers kunskaper i ämnen enligt Lgr22. Förskolans undervisning har ändå tydliga mål och kräver planering och uppföljning; frånvaron av betyg innebär inte att utbildningen saknar riktning.

Vanliga frågor om Lpfö 18

Här är svar på tre vanliga frågor om läroplanen för förskolan.

När började Lpfö 18 gälla?

Lpfö 18 började gälla den 1 juli 2019. En reviderad version gäller från den 1 augusti 2025, enligt Skolverket. Datumet för den första versionen och datumet för den reviderade texten avser alltså två olika steg i läroplanens giltighet. För att veta vilka formuleringar som gäller vid en viss tidpunkt bör förskolepersonal och vårdnadshavare utgå från den aktuella texten hos Skolverket. Om regelverket ändras är det Skolverkets publicerade version som visar vad som gäller och från vilket datum ändringen börjar tillämpas.

Gäller Lpfö 18 i fristående förskolor?

Ja, Lpfö 18 gäller alla förskolor i Sverige, även fristående verksamheter. Det innebär att läroplanens uppdrag och mål är gemensamma oavsett om kommunen eller en enskild huvudman ansvarar för förskolan. Huvudmannens form ändrar alltså inte vilken nationell läroplan verksamheten ska följa. Föräldrar som vill kontrollera vilken text som gäller kan läsa den aktuella versionen hos Skolverket; om regelverket förändras är det den publicerade texten där som visar de gällande formuleringarna. Lokala arbetssätt kan se olika ut, men ska förhålla sig till samma läroplan.

Finns det betyg eller kunskapskrav i förskolan?

Nej, Lpfö 18 innehåller inte betyg eller kunskapskrav för barn i förskolan. Det skiljer förskolan från grundskolan, där ämnen och betygssystem ingår i utbildningen enligt grundskolans styrdokument. I förskolan anger läroplanen i stället riktning för verksamhetens arbete med barns utveckling och lärande; barn får alltså inte betyg på sina prestationer. För den exakta och aktuella formuleringen kan läroplanstexten läsas hos Skolverket. Om regelverket ändras är den version som myndigheten publicerar den relevanta att kontrollera.

Lpfö 18